581326-3 Java-programmering, tent 24.6.2004/AW  (Avoin yliopisto)</H3>

Skriv överst på varje svarspapper namnet på kursen, datum för tenten,
samt ditt namn, personnummer och din namnteckning.

Man får använda en "luntlapp" på denna tent. Den får inte
vara större än ett A4-ark.

1.  Bobban är en enkel men ändå mycket individuell figur. Varje bobba har
   ett entydigt ordningsnummer som den får vid födelsen. Detta nummer 
   är dess s.k. individualitet som aldrig kan förändras, och som ingen
   annan kan få.

   Bobbans arvsanlag är ett String-objekt. Bobborna förökar sig endast
   genom att paras. Barnet får någondera förälderns arvsanlag som
   sådant. Sannolikheten är densamma för båda. Arvsanlaget kan lottas
   ut med expressionen if (Math.random()<0.5) ...

  a. Gör en modell av bobban som klassen Bobba, där alla fält
     naturligtvis är private, och som har de följande publika redskapen
    (konstruktör och accessor):

    - public Bobba(String arvsanlag)
    - public String vilketArvsanlag
    - public Bobba paras(Bobba annan)
    - public String toString(), utdatan tar formen: (individualitet):
      arvsanlag, se exemplet.

  b. DubbelBobban är bobbans släkting. Dess enda skillnad till bobban
     är dess parningsmetod: DubbelBobbans barn får en katenation av
     sina föräldrars arvsanlagssträng som sitt arv. Arvsanlagssträngarna
     förenas alltså. Implementera klassen DubbelBobba som en underklass
     till klassen Bobba. Programmera på nytt endast de behövliga delarna
     - nya fält behövs till exempel inte. Exempel: (just såhär skall det
     utmatas: figurens ordningsnummer hör alltså till utdatan, den
     tredje utmatningen kan förstås vara antingen "(3): Maja" eller 
     "(3): Matts".)

     Bobba pappa = new Bobba ("Matts");
     Bobba mamma = new Bobba ("Maja"):
     Bobba barn = pappa.paras(mamma);
     System.out.printIn(pappa); // utdata: (1): Matts
     System.out.printIn(mamma); // utdata: (2): Maja
     System.out.printIn(barn);  // utdata: (3): Maja

     DubbelBobba gubbe = new DubbelBobba ("Kalle"); // nummer 4
     DubbelBobba gumma = new DubbelBobba ("Kajsa"); // nummer 5
     DubbelBobba unge = gumma.paras(gubbe);
     System.out.printIn(unge); // utdata (6): KajsaKalle
                                                              (18 poäng)

2. "Jag står inte ut med ditt snack om 'abstrakta klasser' och
    'gränssnittsklasser'!" Så utbrister din kompis när han hört dig
     entusiasmera om finesserna hos Java. Din kompis behärskar annars
     Java-språket riktigt bra ? t.o.m. klasser och klasshierarkier känner han
     till, men de ovannämnda verktygen gör honom bara irriterad i hans
     osakkunnighet. Hjälp din kompis förstå vad det riktigt handlar om och
     vad man kan använda verktygen till.  Skriv alltså en förklaring, som
     förstås innehåller även upplysande programexempel (maximilängd 1
     konceptark, d.v.s. 4 sidor). Då svaret bedöms tas den tilltänkta läsaren
     i beaktande. Skriv alltså inte till bedömaren, som redan känner till
     saken, utan till den där kompisen!
                                                               (17 poäng)

3.  Du har till ditt förfogande klassen Teckenfil, som består av
    char-värden d.v.s. tecken, för att läsa filer. Klassen har knostruktören
    Teckenfil(String filNamn). Som parameter ges inmatningsfilens namn.
    Tecknen läses med instansmetoden public char lasTecken(). Metoden
    tillkännager att en fil har tagit slut genom att ge som sitt värde ett
    så-kallat "null-tecken" d.v.s. det konstanta tecknet '\u0000'. När
    alltså tecknet som metoden ger är lika stort som konstanten '\u0000' är
    filen slut. Metoden lasTecken abger slutet på en rad medatt ge tecknet '\n'.

    Klassen Teckenfil kan inte fånga avvikelser! Den som kallar på
    konstruktören och metoden måste alltså själv fånga avvikelserna!

    a) Implementera klassen RadFil med hjälp av klassen Teckenfil.
       KlassenRadfil har konstruktören Radfil(String filNamn).

       Med hjälp av objektet Radfilkan man läsa filen rad för rad. Man får
       alltså varje rad som ett String-objekt, där det inte finns med radens
       sluttecken '\n' som finns i teckenfilen.

       Raderna i Radfilen läses med metoden public String lasRad(), som ger som
       sitt värde filens följande rad.

       När filen tar slut, ger lasRad värdet null.

       Avvikelser måste fångas i klassen Radfil så att användaren av dess
       instanser inte behöver bekymra sig om dem. Om du misslyckas med att
       skapa objektet Teckenfil ger metoden lasRad() från början värdet null.
       Om det blir en avvikelse då man kallar metoden lasTecken(), ger metoden
       lasRad() värdet null. För användare av objektet Radfil ser alltså en
       trasig fil, eller en fil som fattas, ut som en fil där det inte finns
       några rader. En fil som går sönder mitt i allt ser bara ut som om den
       tar slut.

       OBS! Det räcker om Radfil fångar avvikelserna som orsakas av Teckenfil
       på det mest allmänna planet, som Exception-avvikelser.

    b) Programmera Radfilen med en applikation som räknar antalet
       rader i en fil som användaren ger.

    OBS! Klassen Teckenfil finns alltså redan, så börja för gudsskull inte
    programmera den mera! 
                                                                    (17 poäng)


        Lycka till med tenten & rolig sommar!